Alla goda ting är 3

Om du har en trebent pall och tar bort en ben blir det väldigt rangligt. Samma sak om du tar bort någon av benen på planeringsprocessen i ett byggprojekt. Att jobba med rangliga projekt är väldigt stressigt och nervöst.

Alla delarna behövs för att få ett bra resultat och för att vi ska ha en rimlig arbetsmiljö. Läs mer om de tre stegen i processen och lägg extra uppmärksamhet på det tredje benet.

FÖRSTA BENET:

IDÈERNA – VAD SKA VI GÖRA?

Första steget är sällan några konstigheter och de flesta kunder jag möter har rätt bra koll på vad denna fasen innebär. Vi analyserar behoven, platsen, ljuset, flödet och så vidare och jag tar fram idéer som vi filar på tills det kan kallas ett färdigt förslag.

På detta kontoret arbetar vi med Sketchup och gör 3d-modeller, men också ritningar (planlösningar, sektioner och så vidare) och collage med inspirationsbilder och materialprover. Allt för att vi tillsammans ska få en så bra bild av idéerna som möjligt.

Idéförslaget ger dig en mycket bra bild över vad du ska bygga men det går inte att bygga efter dessa ritningar. Det är dom ännu för ofärdiga för.

Ett idé-förslag: så här ska huset se ut i stora drag men varje detalj är inte uttänkt.

ANDRA BENET:

JURIDIKEN – FÅR JAG LOV?

Bygglovshandling i skala 1:100 – inte lätt att tillverka terassräcket efter denna ritningen.

Andra steget har de flesta också rätt så bra koll på. Att man inte får bygga precis hur som helst var som helst vet de flesta.

Innan man ens börjar fundera på vad man vill göra bör man kolla upp vad som är tillåtet på just din fastighet. Be kommunen om detaljplanen för ditt område, leta upp gamla ritningar, ta reda på lite historik om din fastighet och ditt område (det har inte alltid varit ett villa-område). Läs på lite grann om vad tillgänglihetskrav är för något och vad det kan innebära för dig.

Alla dessa saker börjar vi förstås diskutera redan under idé-fasen men det är nu det måste preciseras och ritas upp i en bygglovs- eller anmälanshandling. Handlingens innehåll styrs av kommunens krav och det i sin tur varierar förstås beroende på vad man tänker göra. Gå in på din kommuns hemsida och läs mer.

Arkitekten gör bygglovshandlingar eller anmälningshandlingar som du kan använda till din ansökan. Men även om du skulle få ett bygglov får du inte lov att börja bygga förrän du har fått ett byggstartslov. Efter bygglovshandläggaren har granskat och godkänt sitt ansvarsområde lämnas ärendet vidare till en byggnadsinspektör. Inspektören håller ett s.k. tekniskt samråd och ett par månader innan dess får du en lista med krav på vilka handlingar som ska lämnas in på samrådet. Det brukar vara konstruktionsritningar, energibalansberäkningar och liknande tekiska dokument. Det varierar förstås beroende på projekt.

En arkitekt är INTE en konstruktör – och vice versa. Detta är två olika yrken (ungefär lika olika som rörmokare och elektriker). Du måste anlita en konstruktörs-firma för att göra k-handlingar till ditt projekt och jobbar du med mig vill jag helst att du anlitar Hans Nilsson Konstruktion AB.

TREDJE BENET:

BYGGHANDLINGAR – IDÈ ska bli VERKLIGHET

Det tredje benet har däremot de flesta lite dålig koll på och det kan nog delvis bero på att det är så förtvivlat svårt att förklara innan ide-förslaget är gjort. Det varierar nämligen så mycket från projekt till projekt och blir därför väldigt anekdotisk. Tredje fasen är BYGGHANDLINGAR och är en mycket viktig del av processen som man inte ska slarva med.

Mycket har hänt under de olika faserna i byggprocessen och nu är det dags att summera ihop delarna. Bygghandlingar är en fas när man ”smälter samman” idé, juridik, konstruktion och produktbeskrivning så det blir en handlingsplan för byggaren.

Ingen av ritningarna som är gjorda så här långt gör denna summeringen. Idéritningarnas syfte är att arkitekten och kunden ska kunna diskutera sig fram till en bra idé. Bygglovshandlingarna görs efter kommunens krav och är till för att du ska få lagligt lov att bygga. Ingen av dessa ritningar är gjorda varken för byggnation eller för kostnadsberäkning.

Har man inga bygghandlingar så måste byggaren göra detta jobbet efter eget huvud. Och då kan man bara lita på hoppet – en vinglig och ångestfylld väg.

OTYDLIGHET SKAPAR EN DÅLIG ARBETSMILJÖ

Om man inte gör kompletta bygghandlingar utan antingen bygger efter bygglovsritningarna eller gör en lösryckt bit här eller där så är risken för missförstånd ENORM. Eller det värsta av allt: kanske inte alla problem är lösta innan man börjar bygga och löser dom allt eftersom. Om det går…. Denna osäkerheten skapar en stressig arbetsmiljö. Arkitektyrket är en av de yrken som är mest drabbad av utbrändhet och för att komma åt problemet så måste vi först och främst ha kompletta och väl genomarbetade handlingar.

Det är inte bara arbetsmiljön som påverkas av dåliga eller inkompletta handlingar utan även resultatet: det blir ju byggaren som bestämmer många detaljer istället för arkitekten och det var ju inte riktigt det man ville med att anlita en arkitekt. Kanske löser han detaljer på ett sätt som stämmer med arkitekturen – kanske gör han det inte. Det vet ju ingen i förväg. Byggare bygger (i 99 fall av 100) på ett standardiserat sätt. Arkitekter ska (om dom gör sitt jobb) vara innovativa.

VAD KAN MÖJLIGEN GÅ FEL?

Det korta svaret på vad som kan gå fel i ett bygge är: ALLT. Precis allt kan gå fel. Och det är byggfelen som kostar pengar. Ett bra ritningsunderlag kan inte garantera att inget går fel, men det kan i alla fall minimera riskerna. Det gör också att kommunikationen mellan byggare, arkitekt, konstruktör och kund är enklare och det gör också att vi kan planera och slipper mejl med rubriken AKUT. Jag har varit inblandad i projekt med dåliga underlag och gått som på nålar under byggtiden för jag vet att risken för problem finns.

Vad brukar ingå i Bygghandlingar? Det beror givetvis på vad som ska byggas men ungefär följande:

BRA UNDERLAG MINIMERAR RISKERNA

Här är ett exempel på ett bygge där vi gjorde fullständiga bygghandlingar och trots att det var ett okonventionellt bygge så gick i princip ingenting fel. Bara för att beskriva glasräcket till takterassen krävdes 5 ritningar men så gick det också smidigt att tillverka. Transport och montering var genomtänkt och gick relativt snabbt. Räcket blev skitsnyggt och kunden blev nöjd.

5 ritningar krävdes bara för räcket runt takterassen i detta projektet.