GAMMALT BLIR NYTT – ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXT

Kan moderna hus ha charm?

Jag hör ofta från kunder att dom vill ha ett hus i gammal stil. Det är ju mycket charmigare och hemtrevligare än de fyrkantiga lådorna som arkitekter annars ritar. Men eftersom vi har helt andra typer av byggmetoder och material, arbetaren får idag en vettig lön och hela samhället är strukturerat på ett annat sätt än för 100 år sedan, så är våra hus idag en helt annan typ av struktur än den var för ett sekel sedan.

Att göra en sockel av granit, som var ganska vanligt även på små hus för ett sekel sedan, är i princip omöjligt idag om du inte är extremt välbärgad. Vi använder dessutom våra hus väldigt annorlunda idag även om det kanske kommer att förändras med pandemin. I det gamla bondesamhället var hemmet en grov-arbetsplats för en stor-familj med pigor och drängar medan det idag är mer eller mindre en ren bostad för kärnfamiljens sociala och intima sfär.

Moderna önskemål och modern teknik skapar en ny hus-struktur

Som arkitekt så funderar jag en hel del på vad det är som gör ett hus hemtrevligt och om det finns andra sätt att skapa charm och hemtrevnad till ett hus än att försöka bygga en skånelänga med isolerblock. För vad är det egentligen som vi uppfattar som charmiga hus? Och vad har charm egentligen för värde?

Här kan jag passa på att ge ännu ett boktips. Finn Werne, numera professor emeritus på Lunds Universitet, har skrivit Den osynliga arkitekturen där han djupdyker i ämnet hur vi människor knyter an psykologiskt till långsamt föränderliga strukturer och formspråk och denna anknytning tycks finnas kvar i generationer och förändras väldigt långsamt.

Jag tror att det handlar mycket om husets skala och proportioner. Även ett stort hus kan ha mänsklig skala och påminna om hur människokroppen är proportionerad. Till och med modernismens stora förkämpe Le Corbusier skriver om detta och uppfinner en slags måttstock: en modulor där allt baseras på den mänskliga kroppens proportioner.

Proportioner, material och funktion

Men det är inte bara husets proportioner som ger det ett hemlikt och trivsamt uttryck. Det är också de material vi använder. Där man förr klinade lera eller putsade med kalkbruk sprutar man idag på ett cementbruk som visserligen går mycket snabbare men det blir också alldeles slätt och alldeles rakt.  Pigmenten i kalkbruken är organiska, alltså tillverkade av lera eller mineraler uppgrävda ur moder jord, medan pigmenten i de moderna cementbruken ofta är syntetiska och tillverkade av olja. Ja, alltså inte linolja utan petroleum.

Så kan man gå igenom ett hus bit för bit och se att nästan varje liten beståndsdel har fått ett helt annat ursprung än förr, bitarna fogas samman på ett helt annat sätt och används helt annorlunda än de gamla husen. Lite som vårt samhälle i stort. Om man verkligen går in i dessa funderingar så inser man ganska snart att kravet på en arkitekt att rita ”gammeldags” är inte helt realistisk. Och är det ens önskvärt?

Gammalt hantverk och ny teknik

Jag tycker att vår tid har mycket att erbjuda samhället och kulturen med sin teknik och modernisering. Men jag tycker också att vi har mycket att vinna på att bjuda in äldre tiders hantverkstraditioner för att hitta sätt att jobba med skala och textur som vår tid är så dålig på. Ett konkret exempel på detta är hur flera arkitekter har börjat kombinera traditonella vasstak med moderna takfönster, kubiska former, slätputsade väggar och andra artefakter som hör vår tids byggande till.

Jag tycker att det är vasstaken och vassväggarna som gör dessa hus så intressanta. Vassens textur och hantverk bryter ner skalan på husen och ger dom en småskalighet och en mjuk textur som är väldigt skön att vila ögonen på. Nu är ju detta, med Naturum Tåkern som undantag, lyxvillor byggda av rika människor, men nånstans måste det börja. Och nånstans måste vi som samhälle bli mer medvetna om vad som egentligen styr vårt byggande. Jag tror vi skulle vinna mycket på att börja fundera över dessa frågor. Vad är det egentligen som skapar den där enformigheten som vi alla tycker så illa om? Och vad kan jag som individ göra åt det? En bra början tycker jag är att se att det ohållbara i våra krav att ha precis allt, leva modernt och digital men ändå vilja ha ett förindustriellt samhälles småskaliga charm.

Utan naturen är vi ingenting

Att vi försöker införliva gammal hantverkstradition med modern byggteknik har flera fördelar, förutom de känslor av charm och tradition som jag tagit upp här. Ett levande hantverksskrå och en diffusions-öppen takkonstruktion utan plast som tillverkas av ett hållbart, lokalt odlat och förnybart material har stora fördelar. Vassodling är dessutom väldigt fördelaktigt för den biologiska mångfalden, nånting som jag verkligen hoppas att våra politiker ger större tyngd efter sommarens väderkatastrofer.

Cortenplåt och vassväggar i skön förening

Tyska arkitektkontoret Möhring Arkitekter ritar coola hus klädda med vass i traditionell teknik. Det som gör husen coola är kombinationen med moderna material och okonventionellt tänk. Som här där huset är uppdelat i två volymer vara hela den ena volymen är klädd med vass på både vägg och tak och hela den låga volymen är klädd med corten-stål:

Traditionellt vasstak möter modern corten - ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXTTraditionellt vasstak möter modern corten - ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXTTraditionellt vasstak möter modern corten - ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXTTraditionellt vasstak möter modern corten - ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXT

Traditionella material och moderna former – vasstak och släta putsväggar

Holländsk villa i utkanten av Zoetermeer ritad av Arjen Reas Architecten. Arkitekten skriver om huset på sin hemsida:

When working with pure forms it’s also important to look at simplicity, durability and expression. The mix of two very different but recognisable materials in the Dutch landscape results in a both a modern and traditional structure. The fine texture of the thatch in combination with the smooth white plaster surfaces a house that is formed very modern and traditional at the same time.

GAMMALT BLIR NYTT - ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXT

Gamla hantverkstraditioner får nytt liv när dom hamnar i gott sällskap

I Sverige ritar Gert Wingårdh och Johan Edblad Naturum Tåkern med moderna linjer, okonventionella ljusintag och hela volymen, både tak och väggar, klädda med vass. Foto Åke E:son Lindman.

GAMMALT BLIR NYTT – ARKITEKTEN TYCKER TILL om GAMLA HANTVERKSTRADITIONER i NY KONTEXT

ROLIGA LÄNKAR

Kolla in min Pinterestsida och se exempel på fina hopfogningar av olika material och olika byggnadsdelar i anslagstavlan FOGA FINT.

OM ARKITEKTEN SOM TYCKER TILL

Jag heter Anne Marie Hoel och driver arkitektbyrån Anne & the Architects. Detta är min lilla arkitektur-blogg där jag skriver om fenomen i ämnet som jag tror kan vara intressanta för fler än mig själv.

Är du en av dom, har frågor om arkitektur eller behöver hjälp av en arkitekt? Mejla till mig, följ mig på Instagram eller kontakta mig på Linkedin.



Anne & the Architects AB | Arkitekt i Skåne