RESTAURANG ALLIUM PÅ BJÄREHALVÖN
Efter många framgångsrika år inom restaurangbranschen flyttar Titti och André hem till Förslöv på Bjärehalvön och planerar en ny gourmetrestaurang på Rosenhult, en gammal anrik kulturbygd och äppelodling. Här vill paret förädla och vidareutveckla både platsens kulturella arv och sin matlagningskonst.
Den konsten är redan på en mycket hög internationell nivå. Titti är den första svenska kvinnan någonsin att få en stjärna i Guide Michelin. Läs mer om Titti på hennes egen hemsida
SKOGENS SKAFFERI – ett kulturarv
Utsikten från Rosenhult över Bjäres mjuka kullar är oerhört vacker men trots det har man valt att låta restaurangen vända sig mot den blandade lövskogen i öster.
Skogens generositet med mängder av ätbara växter och svamp är en stor inspirationskälla för de prisbelönta kockarna när dom komponerar sina matsymfonier.
Detta vill vi följa upp i arkiteturen som tar in bladverkets skiftningar och skuggspel i den rumsliga upplevelsen.
BÅDE PRAKTISKT och SAGOLIK
Äppelodlingen på Rosenhult ligger på den sista sucken av Hallandsåsen, Skea Backe, och som sluttar ömsom ganska brant, ömsom lite mjukare ner mot Skälderviken i väster. Kulturlandskapet på Rosenhult har blivit brukat i århundraden och överallt hittar man spår från många olika tider.
Den gamla äppelodlingen glider sömlöst in i den gamla bokskogen som i sin tur står sida vid sida med skogsträdgården med dess överväxta murar och stentrappor. Miljön är både sagolikt trolsk och praktiskt nykter om vartannat.
EKONOMIBYGGNADER SOM KULTURBÄRARE i LANDSKAPET
Gemensamt för ekonomibyggnader i alla tider är att dom är just ekonomiska: man har alltid använt billiga och slitstarka material även om dessa har varierat under tidens gång. Eternitplattorna som gjorde sitt intåg på landsbygden på 30-talet och ett par årtionden framåt gjorde stort avtryck och syns fortfarande på många håll i Skåne. Vi vill gärna bevara den klassiska skivans enkla och logiska rytm och har översatt den till rödtjärade plywoodskivor som spelar mot klassisk, slamfärgad lockpanel.
ARKITEKTUREN som en del av PLATSENS TOPOGRAFI
Vår tanke är att den nya byggnaden ska fogas in som en del av landskapets topografi. Det stora taket sluttar i samma lutning som backen och med en anlagd äng av örtsedum däruppe bildar den en blommande övergång mellan äppelodling och skog. Med dess enkla form, stora fönster mot skogen i öster och en praktiskt lastkaj mot gården i väster, knyter byggnaden av till en gammal tradition av pragmatiskt arkitektur samtidigt som den skapar ett trolskt skogsrum för restaurangens besökare.
