Visitor Center Malmö Airport

Visitor Center Malmö Airport: Flygplatsen utanför Malmö, tidigare kallad Sturup Flygplats men nu omdöpt till det mer globalt moderna Malmö Airport, har i flera år planerat ett sk Visitor Center i flera år men aldrig kommit till skott. Tanken var att centret skull ge besökande resenärer information om Skåne och samtidigt både kunna ge service och göra reklam för regionen. När jag blev engagerad var jag den tredje arkitekten involverad i projektet och denna gången var det skarpt läge. Nu var man helt enkelt tvungen att få centret byggt och i samband med det uppdatera informationspersonalens arbetsplatser samt ändra flödet på hur de internationellt flygande passagerarna rörde sig. Så det var bråttom. Jag kontaktades i början av sommaren 2010 och i slutet av året stod centret färdigt. De tidigare försöken hade, enligt uppgift, strandat på en för lam och tam formgivning. ”Vi vill ha nåt trendigt och som känns trendigt om 10 år och vi vill ha nåt som utstrålar far, energi men också tidlöshet och modernitet.” sa kunden. Vad svarar man på det? Platsen för den nya montern ä utrymmet till vänster om SevenEleven eller de två vita burkarna som sticker ut på den högra bilden. Malmö Airport är både form-, material och färgmässigt en rörig plats och gav mig stora utmaning. Hur skulle jag lösa detta?   Visitor Center Malmö Airport

Visitor Center Malmö Airport

Detta var den första bilden som inspirerade mig. De var de sköna, aerodynamiska formerna runt nosen som, efter mycket samtal kring arbetsplatsens funktion, personalens behov och skissande på hur det minimala utrymmet skulle disponeras, fick mig att presentera min första skiss till kunden:

Visitor Center Malmö Airport

Kunden blev eld och lågor och älskade förslaget men jag hade ännu inte löst hur det här egentligen skulle tillverkas. Vilket material kunde man använda för att skapa nånting sånt här som var hållbart och formbart? Dessutom, var detta verkligen bra? Jag genomled några sömnlösa nätter. Är det inte för mycket? Just denna sommaren presenterade Dupont en ny färgskala till sina corian-produkter och en av kulörerna tyckte jag passade otroligt bra in i detta sammanhanget. Och corian skulle vara det perfekta materialet för att tillverka en sådan här speciell form i en så utsatt miljö. Corian är både slitstarkt och formbart. Dyrt visserligen, men kanske ändå ekonomiskt i längden med tanke på dess hållbarhet (Corian ett produktnamn och inte namnet på materialet) Kunden älskade den röda färgen men för mig blev det för mycket McDonalds och den nya kulören på corians produkt; olivgrönbrun med diskret guldglitter var så mycket mer sobert och stiligt som gjorde att man skulle slippa ännu en skrikig färg som skrek efter uppmärksamhet i den ödsliga hallen.

Visitor Center Malmö Airport

Så jag gjorde dels vissa små justeringar i planen samt ändrade färgskalan till oliv med guldskimmer och bruna toner och det blev det förslag som till sist accepterades av alla inbladade parter. Toppskivan och kurvaturerna tillverkades av corian av det utmärkta snickeriet Galleri Form i Sjöbö som gjorde ett fantastiskt jobb. Golvet och informationsdiskens sida kläddes i mörkbrunt gummigolv från Trelleborg, beige undertak från Ecophon och väggar målade i diskreta, lerfärgade kulörer i färg från Flugger. Se före- och efterbilden här nedan:

FÖRE:

Visitor Center Malmö Airport

EFTER:

Visitor Center Malmö Airport

Klicka på bilderna för att kolla in större bilder:

Kunden önskade en slags multifunktionell monter som inte bara var en vardaglig realitet och arbetsplats för personalen i informationsdisken utan som också kunde fungera som utställningsyta för tillfälliga events eller reklamjippon för Skånska företag. Så den slingrande formen på surfstationerna var tänkt att kunna tillgodose en del av dessa multifunktionella önskemål – och dessutom kunna fungera som en sittplats i ett lugnt litet hörn av en annars ganska rörig miljö.

Visitor Center Malmö AirportVisitor Center Malmö Airport

Visitor Center på Malmö Airport var ett samarbete med Sydark/Konstruera och konstruktör för projektet var Lennart Andersson på Sydark/Konstruera.