SAGORUMMET i LUNDS STADSBILIOTEK

SAGORUMMET i LUNDS STADSBILIOTEK

I slutet av förra årtusendet, alltså 1999, gjorde Lunds kommun en stor satsning och renoverade Lunds Stadsbibliotek. Bilioteket byggdes 1968-70 och ritades av den danske arkitekten Flemming Lassen. Flemming var en arkitekt och möbelformgivare av samma generation och skola som Arne Jacobsen och den danska modernismen. Så här fina och fluffiga möbler ritade Flemming. Bilden på soffan är tagen från Sotheby´s Londonhemsida och såldes för 16 250 euro.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Tydligen hade man diskuterat biliotekets trångboddhet i Lund i ca 30 år innan man slog till och byggde nytt. I ett reportage i Sydsvenskan från 1959 rapporterar man med tidsenlig käckhet: ”Efter en rundvandring i de verkligt väl utnyttjade lokalerna inser man snabbt att här råder det inte nån brist på uppfinningsrikedom då det gäller att få böckerna på plats. I tjänstepersonalens kapprum tex. har man använt sig av hatthyllorna och även i mörka och trånga trapp-passager står lite rangliga bokhyllor.” Man har även ett magasin kallat To-Mag, eftersom magasinet var inrättat i en toalett.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Flemming hade gjort sig ett namn i bibliotekskretsar efter byggandet av biblioteket i Nyborg. Modernt och ändå traditionellt med skånelängeformade huskroppar, tegeltakpannor, stram takfot och rött, slaget tegel. 1960 fick Flemming uppdraget att börja skissa på förslag till Lunds nya Stadsbiliotek och efter sedvanligt Lundensiskt käbbel om deras pietetiska miljö som ska bevaras från allt nytt, motstånd och bråk så tog det 10 år innan byggnaden stod där och kunde invigas i mars 1970.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Så 30 år senare får White Arkitekter uppdraget att renovera byggnaden som nu är ruggig och sliten. White ritar sin renovering i tidens stil: grått i grått och så inne i barnens sagorum svart. I slutet av 90-talet är grått den stora färgen och den trenden har varit seglivad i arkitekt-kretsar. När personalen på barnavdelningen ser att deras lilla sagorum ska få en svart nålfiltsmatta och svarta väggar och tak känner dom att dom måste ta saken i egna händer. Via kontakters kontakter får dom tag i mig och jag var, som arkitekt med en bakgrund som scenograf och en stor förtjusning i färg, en bra kandidat till jobbet.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek:

Utgångspunkten för deras vision av Sagorummet är sagoböckerna om Landet Narnia skrivna av C.S. Lewis. I böckerna är ett tillsynes oansenligt klädskåp porten till en magisk och förtrollad sagovärld och detta klädskåpet var inspirationen till sagorummets entré. Så jag ritade en konstruktion som såg ut som ett gammeldags klädskåp från Barnboksavdelningen men som, när man gick in i det, visade sig vara något helt annat.

Själva rummet som Sagorummet skulle inrättas är ett kvadratiskt rum på ca 5 x 5 meter med ett prismaformat tak med den högsta höjden i mitten och med en vanlig dörr, bred nog för en rullstol. Den här dörren finns kvar som servicedörr och för handikappade barn att komma in i sagorummet. För att bygga det Narniainspirerade ”klädskåpet” så bilade vi upp en ny öppning i betongväggen som vätte mot Barnavdelningen och byggde en enkel träkonstruktion runt denna, på golvet inne i Sagorummet lades miljövänligt, mörkblått linoleumgolv och skåpet målades med linoljefärg från Ottossons färgmakeri och rummets väggar målades i Auros färger och bivaxlasyrer. Färgställningen är neutral och lite sval, dels för att personalen önskade sig en ”vintrig” ton i rummet men också av praktiska skäl så dom ska kunna ljussätta med olika färger till olika sagor.

Inne i sagorummet finns en hopfällbar läktare, ett krav från bibliotekarierna och en svår nöt att knäcka, men till slut kom jag på den enklaste och mest självklara lösningen. Självklart ska de olika avsatserna gå att skjuta in i varandra. Läktaren grundades med linoljefärg, pigmenterad i engelskt rött som sedan målades över med preussisk blå. Tekniken att grunda i en kulör och måla över den en helt annan är en gammal teknik som fungerar otroligt bra. För varje litet skav eller slitage som alltid sker på alla möbler så kommer det fram en lite varmare ton som inte gör att möbeln ser skabbig ut utan snarare mer levande. Den slits vackert som ett par gamla favoritjeans.

Ljuset i Sagorummet består av en enkel ljusanläggning bestående av 8 ljuskannor jämnt utplacerade med 2 st. per vägg och ett enkelt och minimalt ljusbord till dessa. Detta ljuset kompletterades med en stor rund lampa i mitten av rummet och två helt vanliga vajerspotlights inköpta på IKEA. De stora fönstrena mot St. Petri Kyrkogata täcktes med 2 olika typer av rullgardiner. En mörkblå mörkläggningsgardin och en vit solavskärming. Den vita gardinen är tacksam att ljussätta. Ett färgat filter i ljuskannorna och rummet är lila, rosa, blått eller annan önskad färg. På de två lät böjda skenorna i taket hängde vi vanligt, oblekt bomullstyg som går att dra för och ifrån så att man kan skapa enkla scenrum. Dessutom fick Stefan Johnsson på MAF uppdraget att skapa en liten ljudbank så vill man ha lite fågelkvitter eller ett rytande lejon för att förstärka sitt historieberättande är det bara att leta fram i Stefan ljudbank.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

På bilden här ovan ser du längst till vänster klädskåpets ”framsida” som möter barnen när de kommer för en sagostund. Vi hittade ett gammalt lås med absurt stor nyckel som barnen tycker är väldigt spännande och rolig. Så får de stiga in i skåpet och möts först av ett mörkt rum men så fort de vågar stiga in i skåpet tänds ljuset, designat av Daniel Bexell, av en rörelsedäckare och en lasyrmålad vägg med lövmotiv träder fram. Till höger en sektionsritning med ”klädskåpet” mot Barnboksavdelningen till vänster och den delen som vätter mot Sagorummet till höger.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Här ovan ser du en planritning på ”Klädskåpet”. Nedre delen av ritningen vätter mot Barnboksavdelningen och övre delen mot Sagorummet. Ser ritningen lite skabbig ut? Sagorummet är ritat 1999 och är det sista projektet jag projekterade för hand utan någon dator inblandad. Istället gällde T-linjaj, blyertspenna och xeroxmaskin. En annan tid. I nedre delen av skåpet, vid pilen där det står 530 (ingångens bredd) tar man ett trappsteg up och går in i skåpet. Sen tvingar en vägg dig att vrida steget till vänster och sen till höger. Du går upp två trappsteg och ner två. Det är max 1,5 kvadratmeter men det hinner hända mycket på den korta sträckan.

Den hopfällbara läktaren, först hopfälld:

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

och sedan utfälld. Mycket geometrisk tankenöt pga en assymetri i formen var det innan jag lyckades få rätt på det.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Det oblekta bomullstyget som är monterat på den svängda takskenan. Tyget tar tacksamt upp färgerna i ljussättningen.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Skåpet från insidan.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Tålamodsprövande laseringsmåleri av Nina Aronsen. Lager på lager målade hon tunna lövformade färglager för att få fram en skogskänsla. Det första som möter barnen i sagan är en mörk och snårig skog som dom famlar sig igenom för att sen komma ut i ett ljust vinterlandskap. Det var precis den känslan vi ville få fram i vårt lilla skåp.

Sagorummet i Lunds Stadsbibliotek

Om du vill veta mera om färgerna eller nån teknisk detalj är du välkommen att ringa eller mejla så lämnar vi gärna ut information. Är du bibliotektspersonal som vill veta mera? Kontakta Barbro Gulich som var vår kontaktperson på Lunds Stadsbibliotek, om du vill veta mera om projektets ekonomiska genomförande och hur det har fungerat för personalen på biblioteket. Vill du ha ett förslag på ett spännande och praktiskt sagorum till ditt bibliotek? Kontakta oss och berätta om dina behov och idéer.