Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Som student på Arkitektskolan i Lund sent 80-tal tidigt 90-tal hade man många möjligheter att ta egna initiativ och driva egna projekt. Under en termin fick vi tillgång till det gamla Bryggeriet i Lunds härliga och skönt nergångna tomma lokaler på Kävlingevägen. Jag arbetade med dikten The Hollow Men av den engelska diktaren T.S. Eliot och rummet högst upp i Bryggeriet. Det var en torr och tom ton och tung rytm i dikten som talade till den 23-åriga deprimerade dysterkvist jag var då:

Our dried voices, when
We whisper together
Are quiet and meaningless
As wind in dry grass
Or rats’ feet over broken glass
In our dry cellar

Shape without form, shade without colour,
Paralysed force, gesture without motion;

När jag bestämde mig för att lägga upp bilderna på installationen här började jag rota i gamla lådor för att hitta modellerna och skisserna jag gjorde men dom kan ha åkt med i nån utrensningsiver nån gång. Det var trots allt 24 år sedan. Så allt jag har kvar är bilderna från den färdiga installationen.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Rummet hade många spännande fönster som vätte åt alla håll och var formade på olika sätt. Jag spenderade så mycket tid i rummet att ljusets vandring runt, runt i rummet började intressera mig. Den vandringen var ju tiden och rörelsen i kosmos. Hm, ja, jag var inte bara deprimerad. Jag var också ganska pretentiös men det var faktiskt så jag tänkte när jag jobbade uppe i rummet. Nu när jag ser tillbaka kan jag tycka att tanka var kanske överspända men resultatet var det inte. Och ord har aldrig varit mitt forum.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Jag jobbade mycket med formerna mellan orden i dikten och gjorde både 2-dimensionella och 3-dimensionella skulpturer av de rent fysiska mellanrummen. Här på bilden ovan är dom utskurna i gammal plåt från ett metallföretags containrar och upphängda i koppartråd utvunnen ur gamla ledningar som jag satt ock skalade. Bakom mellanrummen står en träskärm enkelt tillverkad av gamla och krokiga läkt som jag genomborrat och trätt tjärsnöre igenom för att hålla dom samman. För att skärmen skulle ”landa” har jag lagt småstenar vid foten.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Större stenar från Skånes sydkust som jag kånkade upp i rummet. Stenarna ligger på en svart gummimatta som visar hur långt skuggan av stenen sträcker sig när den är som längst. En silvertråd håller fast de heliumfyllda ballongerna, 17 svart och 3 vita.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Metallmellanrummen, vilket ord, men här hänger dom i alla fall och bilden visar dom från det andra hållet nu. Då ser man den svart skärmen som är gjord på samma sätt som den större träskärmen men läkten är målad med kallasfalt och landar i popkorn målade med guldfärg. DET var en galen idé. Inser du hur många krumelurkringelikrokar ett popkorn har??? Men det var också sanslöst roligt.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Här är dom, heliumballongerna. Dom sjönk ju mot golvet ganska snabbt och då blev det ännu mera mystiskt när dom svävade en meter över golvet. Och ljuset. Det var ett så vackert rum när ljuset strök över gruset på kvällen. Skrolla ner så kommer lite fler bilder och hela dikten, om nån nu orkar läsa sånt nuförtiden. Det gör inte ens jag själv men en fantastisk diktare med ofantlig känsla för rytmik var han, T.S.

 

The Hollow Men by T. S. Eliot

Mistah Kurtz—he dead.

A penny for the Old Guy

I

We are the hollow men
We are the stuffed men
Leaning together
Headpiece filled with straw. Alas!
Our dried voices, when
We whisper together
Are quiet and meaningless
As wind in dry grass
Or rats’ feet over broken glass
In our dry cellar

Shape without form, shade without colour,
Paralysed force, gesture without motion;

Those who have crossed
With direct eyes, to death’s other Kingdom
Remember us—if at all—not as lost
Violent souls, but only
As the hollow men
The stuffed men.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

II

Eyes I dare not meet in dreams
In death’s dream kingdom
These do not appear:
There, the eyes are
Sunlight on a broken column
There, is a tree swinging
And voices are
In the wind’s singing
More distant and more solemn
Than a fading star.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Let me be no nearer
In death’s dream kingdom
Let me also wear
Such deliberate disguises
Rat’s coat, crowskin, crossed staves
In a field
Behaving as the wind behaves
No nearer—

Not that final meeting
In the twilight kingdom

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

III

This is the dead land
This is cactus land
Here the stone images
Are raised, here they receive
The supplication of a dead man’s hand
Under the twinkle of a fading star.

Is it like this
In death’s other kingdom
Waking alone
At the hour when we are
Trembling with tenderness
Lips that would kiss
Form prayers to broken stone.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

IV

The eyes are not here
There are no eyes here
In this valley of dying stars
In this hollow valley
This broken jaw of our lost kingdoms

 

In this last of meeting places
We grope together
And avoid speech
Gathered on this beach of the tumid river

Sightless, unless
The eyes reappear
As the perpetual star
Multifoliate rose
Of death’s twilight kingdom
The hope only
Of empty men.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

V

Here we go round the prickly pear
Prickly pear prickly pear
Here we go round the prickly pear
At five o’clock in the morning.

Between the idea
And the reality
Between the motion
And the act
Falls the Shadow
For Thine is the Kingdom

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Between the conception
And the creation
Between the emotion
And the response
Falls the Shadow
Life is very long

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Between the desire
And the spasm
Between the potency
And the existence
Between the essence
And the descent
Falls the Shadow
For Thine is the Kingdom

For Thine is
Life is
For Thine is the

This is the way the world ends
This is the way the world ends
This is the way the world ends
Not with a bang but a whimper.

Rumsinstallation i bryggeriet: T.S. Eliot och mellanrummen

Är du intresserad av mina andra kreativa uttryck, besök min personliga sida Anne Art